Att läsa hjälper mot dyslexi

10.12.2015 kl. 11:49
En artikel av Heikki och Paula Lyytinen från universitetet i Jyväskylä i det senaste numret av Finnish Reading Associations tidskrift Kielikukko väcker insikter om hur viktigt det är att upptäcka dyslexi hos barn så tidigt som möjligt.

Tolkningarna av vad dyslexi kan bero på är många och de neurologiska funktioner som är involverade tycks vara komplicerade att reda ut. Några saker är forskarna ändå eniga om - nämligen att ärftligheten spelar in, att tidiga förebyggande insatser är viktiga och att läsning faktiskt lindrar svårigheterna.

Heikki och Paula Lyytinen ger tio råd för hur man kan tänka när det handlar om dysleximisstankar hos småbarn:

  • En liten grupp barn har av genetiska orsaker speciellt svårt att skilja olika ljud från varandra på det sätt som behövs för att man ska kunna lära sig läsa. Också för barn utan denna problematik kan det vara svårt att skilja på bokstavljud som liknar varandra, som /m/ och /n/ - eller att höra om det ska vara lång eller kort vokal eller konsonant när man stavar ett ord.

 

  • Barn som lär sig förstå talat språk och själva börjar tala sent (först efter 2,5 års ålder) löper större risk att få svårigheter både med att tillägna sig en grundläggande läsförmåga och med att utveckla sin läsförståelse. Här finns ett extra tydligt samband mellan försenad förståelse av talat språk och problem med läsförståelse.

 

  • Barn i vanlig dagvårdsmiljö som inte spontant memorerar några namn på bokstäver kan möta svårigheter när de ska börja lära sig läsa.

 

  • Att läsandet kan stöta på hinder är uppenbart om barnet vid skolstarten inte ens efter en genomgång klarar av att namnge de vanligast förekommande bokstäverna i modersmålet. Heikki och Paula Lyytinen påpekar dock att det viktiga inte är att lära ut vad bokstäverna heter utan att låta barnet träna på hur de låter, eftersom läsningen ju bygger på att man vet det.

 

  • För att utveckla sin läsförståelse måste barnet först få ett tillräckligt flyt i sin läsning. Sannolikheten för att det uppstår problem med läsflytet är större a) om barnets förmåga att benämna bekanta föremål, siffror, färger och/eller bokstäver är ovanligt långsam eller b) om barnet är så ointresserat av läsning att han eller hon inte läser tillräckligt för att få en automatiserad läsning.

 

  • Att ett barn under skolåldern inte alls är intresserat av att man läser högt för honom eller henne kan ge orsak att uppmuntra barnet till förebyggande lästräning.

 

  • Ett lindrigt förståndshandikapp är inget hinder för att tillägna sig en grundläggande läsfärdighet nästan lika snabbt som andra.

 

  • Om ett barn kan bokstäverna när han eller hon börjar skolan och inte är långsammare än normalt när det gäller att namnge de enskilda bokstäverna i en nerskriven bokstavsserie lär han eller hon sig sannolikt läsningens övriga grundkomponenter på normalt sätt i skolundervisningen. I dagens läge lär sig en tredjedel av barnen läsandets grunder redan före skolåldern.

 

  • Om man upptäcker det minsta tecken på att barnet bär på några av dessa riskfaktorer (också om det inte finns dyslexi i släkten) är det klokt att se dem som argument för att sätta in förebyggande lästräning.

 

  • Ibland tillägnar ett barn sig grundläggande läsfärdigheter rätt snabbt genom god träning, men kan på grund av ointresse för läsning ändå senare möta svårigheter när det gäller att uppnå huvudsyftet – d.v.s. att förstå vad man läser. Då har läsningen antagligen inte automatiserats tillräckligt och förblivit långsam. Långa meningar blir besvärliga då man hinner glömma meningens början innan man kommit till slutet.

 

För den förebyggande lästräningen rekommenderar Heikki och Paula Lyytinen det nätbaserade spelet Ekapeli (på finska) eller Spel-Ett (den finlandssvenska versionen) som kan laddas ner gratis. Spel-Ett tränar kopplingen mellan bokstav och ljud och så småningom även läsning. Spelet är ämnat för förskola och nybörjarundervisning (d.v.s. för barn i åldern 6-8 år) som stöd för den övriga läsundervisningen och kan användas både hemma och i skolan. Läs mer om spelet här.

För yngre barn som ännu inte uppnått den kognitiva mognad som spelet kräver är det viktigt att väcka intresse för det skrivna språket genom högläsning. Det är speciellt viktigt om det finns tecken på fördröjd språklig utveckling hos barnet. I en webbartikel i Hyvä Terveys (publicerad 5.10.2009) betonar Heikki Lyytinen att barnens iver att läsa, till och med att träna mekanisk läsning, ska stödjas med alla medel. Om läsningen förblivit knagglig kan det vara svårt att hitta studiemotivationen när man är vuxen.

Hjärnforskningen har visat att läsning som hobby kan skydda mot och till och med bota lässvårigheter. Att lära sig läsa är svårare om man har problem med att hitta de rätta bokstavsljuden i intellektets ordbok, säger Lyytinen, men om man tränar enträget registrerar hjärna det. Och ju tidigare man kan upptäcka tecken på dyslexi och andra lässvårigheter, desto lättare är det att råda bot på problemen och skapa en positiv spiral när det gäller barnets läsmotivation. Det lönar sig alltså inte att tänka att ”det ordnar sig med tiden, alla barn lär ju sig läsa så småningom”.

Ett barn som växer upp i en miljö som förhåller sig positivt till läsning och som får mycket högläsning orienterar sig av sig själv mot läsandet och närmar sig spontant det ögonblick då han eller hon knäcker koden och förstår hur de olika bokstäverna låter och tillsammans bildar ord.

Lyytinen nämner också att dagvårdspersonalens professionella bedömning av barnens utvecklingsnivå ofta förutspår hur barnet klarar sig under sin skolgång. Spinner man vidare på det resonemanget inser man fort hur viktigt det är att vi har tillräckliga resurser och god sakkunskap på området inom småbarnsfostran.

Kommentarer (0)
Skriv siffran 2 med bokstäver: