Här presenterar vi pedagogiska böcker om läsning.

 

von Numers-Ekman, Katarina (2017). Sjutton texter om läsning.

Boken är en samling blogginlägg och kolumner skrivna under författarens tre år som finlandssvensk läsambassadör. En pdf-version kan laddas ner här.

 

Ahlén, Birgitta och Gustavsson, Karin (2005). Hoppa in i böckernas värld! Om läsning och böcker för läsinlärning, lässtimulans och lästräning för barn och ungdomar i förskola och skola. Bibliotekstjänst.


"Hoppa in i böckernas värld! är till för lärare, bibliotekarier, föräldrar och alla andra som möter barn med lässvårigheter. Vilka orsaker ligger bakom att många barn och unga läser dåligt? Vad kan man göra i hemmet och i skolan för att förebygga och överbrygga läsmotstånd?

 

Birgitta Ahlén och Karin Gustavsson ger här svar på dessa frågor. Dessutom presenteras mer än 600 lättlästa kvalitetsböcker - sagor, rim och ramsor för de minsta barnen som lär sig läsa och spännande, kusliga, roliga och sorgliga böcker för barn och ungdomar som behöver lässtimulans."
 

Arnback, Elisabet (2010). Läsning av faktatexter - från läsprocess till lärprocess. Natur och kultur.

 

"Är texten lagom svår för eleverna? Här ges redskap för att bedöma om texterna som används i undervisningen passar elevernas läsförmåga och de förkunskaper som de har i ämnet. Dessutom presenteras flera metoder som utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig nya kunskaper genom att arbeta med faktatexter. Författaren uppmärksammar särskilt de behov som finns hos flerspråkiga elever samt de elever som har läs- och skrivsvårigheter. En bok för alla lärare i grundskolan som använder faktatexter i sin undervisning."

 

Auraldsson, Kerstin m.fl. ( 2013) Börja berätta! Om sagor och berättande samt sagotips i olika genrer. BTJ Förlag.

”Denna nya omarbetade upplaga är, precis som de föregående, en inspirationskälla för alla som vill börja berätta: lärare, förskollärare, bibliotekspersonal, sagostundsledare, föräldrar. De två första upplagorna behandlade framför allt sagoberättande för barn, men perspektivet har efter hand vidgats till berättande för såväl barn som vuxna och berättandet är inte enbart begränsat till sagor. På olika sätt har världen idag kommit oss närmare, och detta avspeglas genom att tre kapitel om sagor och berättelser i andra kulturer än den västerländska ingår.”


Axelsson, Monica m.fl. (2009) Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Liber.

"Boken diskuterar och problematiserar skilda perspektiv på det viktiga språk- och kunskapsarbete som sker tillsammans med barnen i förskolan och skolan och vilka möjligheter som finns att utveckla arbetet. Författarna visar hur barn kan få arbeta som kodknäckare, meningsskapare, textbrukare och kritiska analytiker. Tanken är att boken ska hjälpa läraren att förstå hur man både kan bygga broar till barns språk- och textvärldar och öppna dörrar för barn att göra nya erfarenheter och möta nya textvärldar."

 

Barnens Bokklubb (2006). Boken om läsning. En handbok om barns språk- och läsutveckling.

”Boken om läsning är en handbok för föräldrar med barn mellan 0 -8 år. Boken ger dig nyckeln till ditt barns språk- och läsutveckling. Här berättar experter, forskare och författare om vilka förutsättningar barn behöver för att utveckla språket och knäcka läskoden. Du får också tips på ord- och rörelselekar som du kan göra tillsammans med barn i olika åldrar."

 

Barnens bokklubb, red. Nasiell, Annika och Bjärbo, Lisa (2007). Boken om läslust. En handbok om att väcka ungas läsintresse, 7-15 år.

Beskrivning saknas.

 

Brodow, Bengt och Rininsland, Kristina (2005). Att arbeta med skönlitteratur i skola. Praktik och teori. Studentlitteratur.

"Vad läser man för skönlitteratur i grundskolans senare år och i gymnasieskolan? Vem bestämmer valet och hur utvärderar man resultatet? Hur lägger lärarna upp litteratursamtal och annan behandling av det lästa? Vad vill lärarna uppnå och vad uppnår man verkligen? Hur viktig är lärarrollen? Vilken betydelse har litteraturläsning för elevernas personliga utveckling och för deras färdigheter?

 

I denna bok presenterar författarna hur engagerade svensklärare arbetar med läsning av skönlitteratur i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Genom det positiva urvalet av informanter har författarna velat spegla det aktuella läget i klasser med engagerade och medvetna lärare, med andra ord ger de en bild av vad som är möjligt att göra med goda förutsättningar. Lärarnas berättelser ses mot bakgrund av skolutveckling, forskning och debatt under de senaste årtiondena och varvas med författarnas insiktsfulla kommentarer och pedagogiska vägledning kring litteraturläsning i skolan."

 

Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. Gilla böcker.

"Ett slags trolleri som händer inne i huvudet. Det är vad litteratur är, enligt en tioårig pojke citerad i denna bok. Men för många människor är den magiska världen stängd.Trots att de har ”knäckt läskoden” läser de ogärna böcker. Att lära sig läsa är en sak, att bli en aktiv läsare något annat.

I bokens första del – Böcker omkring oss, om läsmiljö – diskuteras vad som behövs för att göra människor till läsare. Vilka faktorer spelar in? Vilka hinder finns det på vägen? Och vad kan vi vuxna göra för att undanröja dem och få fler att upptäcka hur tecknen på boksidorna blir till magi inne i huvudet?

I bokens andra del – Böcker inom oss, om boksamtal – presenteras en av faktorerna i detalj. Det är i samtalet, i mötet med andra läsare, som litteraturen och läsupplevelsen fördjupas och utvidgas.

Aidan Chambers är en outtröttlig förespråkare för barns rätt till litteratur – och litteraturens rätt till tänkande läsare.Teori och resonemang kring läsning som fenomen varvas med konkreta och praktiska förslag på hur man kan gå till väga för att hjälpa andra att utvecklas som läsare och hur man leder boksamtal."

 


Collén, Carin m.fl. (2012). Böcker som killar gillar. BTJ Förlag.

"Larmrapporter om pojkars försämrade läsvanor kommer ständigt och runtom i landet pågår projekt med syfte att bryta trenden och locka pojkar att läsa mer skönlitteratur. I den fjärde omarbetade upplagan av Böcker som killar gillar har fem bibliotekarier vid Sollefteå kommunbibliotek valt ut och kommenterat cirka 200 böcker för pojkar i åldrarna sex till sjutton år. Bra och fängslande böcker, böcker som angår killar och väcker deras intresse, har fördelats på fjorton genrer.

 

I inledningen berättar Carin Collén och Elisabeth Engerdahl om projektet "Läsa för livet" som genomfördes under läsåret 2008/2009. Det vände sig till pojkar på högstadiet, svensklärare och skolbibliotekspersonal i Sollefteå kommun. Syftet med projektet var att öka pojkarnas läslust, stärka deras självkänsla och bearbeta deras värderingar genom läsning, boksamtal och reflektion, samt att ge pedagoger och bibliotekspersonal metoder att arbeta utifrån och att öka deras kännedom om aktuell ungdomslitteratur."


Damber, Ulla m.fl. (2013) Litteraturläsning i förskolan. Studentlitteratur.
 

"Tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning och ger dem en inre motivation att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden. Den tidiga läsningen sätter på så vis spår i den fortsatta litteratur- och språkutvecklingen, men också i kunskapsutvecklingen i stort. Men hur arbetar förskolepersonal med uppdraget att grundmura nyfikenhet och lust till läsning? Och hur kan litteraturläsningens potential som kunskapskälla tas tillvara?

 

I bokens första del undersöker författarna vilka förutsättningar barnen ges vid ett antal förskolor i Sverige att utveckla kunskap med litteraturens hjälp. I den andra delen resonerar de kring tematiskt arbete i förskolan och vilken funktion läsning av skönlitteratur kan ha i sådana sammanhang. Men de ger även konkreta planeringsförslag på teman - teman om familjekonstellationer och om natur, djur och miljö - där ett uttalat syfte med litteraturläsningen är just att stödja barnens kunskapsutveckling."

 

Fickla, avloppsrör och stjärnprickig. (2002) En bok för alla.

"Vad formar ett barns språk? Hur stimuleras det lilla barnets språkutveckling? Läsrörelsens projekt "0-7 år", startade med att Alfons Åberg via mjölkförpackningar uppmanade alla små barn att skicka in sitt bästa ord. Och det allra bästa ordet tyckte juryn var den då 2,5 årige Wictor Nilssons ord fickla. Följt av avloppsrör och stjärnprickig, därav namnet på denna bok. De olika avsnitten i boken handlar om hur små barn tillägnar sig språket.

 

Här finns artiklar av språk- och liiteraturforskare om Sanna Ekström, Ulla Rhedin och Veli Tuomela samt intervjuer och reportage om goda exempel från hela landet. Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med små barn: på barnavårdscentraler eller förskolor och naturligtvis också till alla föräldrar."
 

Fox, Mem (2001). Läsa högt. En bok om högläsningens förtrollade verkan. Kabusa Böcker.

"I Läsa högt skriver Mem Fox: 'Under de senaste tjugofem åren har jag lärt mig en massa mer om hur barn lär sig läsa och skriva och om alla de många andra positiva effekterna av att läsa högt för barn. Numera reser jag runt i världen och föreläser för föräldrar, lärare, bibliotekarier och bokhandlare och uppmanar alla jag träffar att läsa högt för de barn som finns i deras närhet. Jag yttrar mig med den auktoritet som en internationell rådgivare i läs- och skrivutvecklingsfrågor har och med en författares intensitet, men mest passionerad blir jag när jag yttrar mig som vanlig mamma.' Mem Fox ger i denna bok inspiration, kunskap och praktiska tips om hur våra barns liv kan påverkas om vi läser högt för dem när de är små."


Fredriksson, Lillian och Karl G. (2011) Blod! Inget tvivel om den saken. Svenska deckare för barn och ungdomar från Kalle Blomqvist till gatugängen. BTJ.

"Blod! Inget tvivel om den saken! Ödesmättade ord från mästerdetektiven Kalle Blomkvist. Astrid Lindgrens Mästerdetektiven Blomkvist utkom 1946 och följdes av en lång rad skildringar av sommarlovsfirande deckargäng i den svenska folkhemsidyllen. På 1960-talet fick barn- och ungdomsdeckaren en ny social dimension och en ökande realism, och sedan dess har klimatet hårdnat ytterligare. Författarna använder deckaren för att spegla samhällsföreteelser som mobbning, rasism, övergrepp, våld och gängkriminalitet.

 

Karl G. och Lilian Fredriksson tecknar den svenska barn- och ungdomsdeckarens historia under ett drygt halvsekel. Ett 120-tal författare presenteras i särskilda porträtt. Här ges också en kortfattad genomgång av vuxendeckarens utveckling, tips om hur man kan använda barn – och ungdoms deckaren i skolan, liksom om hur läsintresset kan väckas med hjälp av LL-deckare."


Gottberg, Jessica (2007). Tunggung. Lek med språket i förskolan! Sveriges Utbildningsradio AB.

"Barn leker naturligt med språket och funderar över hur orden låter, vad de betyder och vad de rimmar på. Men hur skapar man situationer i förskolan där barnen utvecklas och lär sig något nytt utifrån sin lust till språket och dess möjligheter? I boken möter vi författare, pedagoger och andra inspiratörer som delar med sig av sina kunskaper kring barns språkutveckling."


Granberg, Ann (2006). Småbarns sagostund. Kultur, språk och lek. Liber utbildning.

"Sagostunden är en pedagogisk metod och den fungerar som kulturell förmedlare av språk, begrepp och värderingar. Boken vänder sig till alla som vill vidareutveckla arbetet i småbarnsgrupper. I det teoretiska avsnittet behandlas språkutveckling, förskolans boksamling, barnlitteraturhistoria, sagans konstruktion, bildens betydelse, sagostundens pedagogiska uppgift och "berättandets konst". Bokens praktiskt inriktade del innehåller in-ramsor, ut-ramsor, finger- och ritsagor och en samling sagor med förslag till konkret genomförande."


Granstrup Olofgörs, Lena (2008). Berätta för mig. Sveriges utbildningsradio AB.

"Lena Gramstrup Olofgörs är producent på UR:s barnradioredaktion. I denna bok delar hon med sig av sina kunskaper och erfarenheter om hur man kan stimulera barns berättande utifrån deras naturliga lust att berätta och behov av att någon lyssnar. Att få berätta sagor är viktigt för språkutvecklingen, men det handlar också om rätten att göra sig hörd. Samtidigt är barnens egna berättelser en rik möjlighet för oss vuxna att få ta del av deras värld och tankar."


Hedström, Hasse (2009). L som i läsa. M som i metod - om läsinlärning i förskoleklass och skola. Lärarförbundets förlag.

"Det finns många olika teorier om läsinlärning. En skicklig lärare behöver känna till och kunna använda flera olika metoder för att bättre kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov. Lärare från olika skolor berättar här om hur de arbetar med läsinlärning. Några använder till exempel Bornholmsmodellen, Rydaholmsmetoden, Kiwimetoden eller Wittingmetoden. Andra lär barnen att läsa med musik, lär dem att skriva med hjälp av dator eller använder sig av tidig intensiv lästräning. Boken vänder sig till dig som är lärare i förskoleklass och grundskolans tidigare år, skolledare eller lärarstuderande."
 

Henriksson, Lisa (2006). Nya Bokpuffar : lekidéer kring bilderböcker och berättande i förskola och skola. En bok för alla.

"En bok med lekidéer kring bilderböcker och berättande i förskola och skola. Böcker som leks och berättas, utvecklas och kombineras, återberättas och blir nya böcker och lektexter, ger läslust till både barn och vuxna."

 

Herrlin, Katarina och Lundberg, Ingvar (2005). God läsutveckling. Natur och kultur.

"Här beskrivs läsningens fem dimensioner: Fonologisk medvetenhet, Ordavkodning, Flyt i läsningen, Läsförståelse och Läsintresse. Varje elevs läsutveckling synliggörs genom att läraren kartlägger och på ett schema markerar framstegen. I den andra upplagan ingår även ett kapitel med en kort beskrivning av de olika stegen i barnets väg mot förmågan att skriva. Till boken hör en separat studiehandledning med underlag för att tillsammans med kollegor studera, diskutera och integrera nya insikter i undervisningen.

God läsutveckling i praktiken ger konkreta exempel, metodiska tips och kopieringsunderlag. Ett material med ytterligare övningar att använda i det dagliga arbetet med God läsutveckling."
 

Kjersén Edman, Lena (2013). Tala om böcker. Boksamtal på bibliotek, i skola och på nätet. BTJ Förlag.

”Detta är en bok om boksamtal i vid mening, alltså det som fasthåller, vidgar och fördjupar läsupplevelsen. Det är också en bok om kanon och om att några böcker faktiskt är bättre än andra. Alla barn kan bli allt bättre läsare av allt bättre böcker. Barns och ungdomars läsning kan vara lust, list och lek.”


Körling, Anne-Marie (2012). Den meningsfulla högläsningen. Natur & Kultur.

"Högläsning i skolan och högläsning i vardagen är central för barns läsinlärning, läsförmåga och ordförråd. Högläsning är även en viktig väg in i skriftspråket. Trots det visar undersökningar att vi läser allt mindre för barn i skolan och i hemmen. Den meningsfulla högläsningen vänder sig till föräldrar, lärare och andra vuxna som möter barn i sin vardag. Den meningsfulla högläsningen ger konkreta tips på hur man kan använda sig av högläsningens många möjligheter för att utveckla och berika barns och elevers läsförmåga, ordförråd och kreativitet."


Körling, Anne-Marie (2006). Kiwimetoden. Sanoma utbildning.

"Medveten undervisning skapar medvetet lärande - så skulle Kiwimetoden kunna sammanfattas. Kiwimetoden utvecklar den språkliga förmågan. Den berör språkets alla aspekter - det muntliga, det lästa och det egna skrivandet. Metoden handlar om att få tillägna sig språkets alla möjligheter, från att lära sig läsa till att utvecklas till en reflekterande och kritisk läsare. Alla elever ges förutsättningar att delta i undervisningen på sina egna villkor. Anne-Marie Körling skriver personligt om lärarens och elevens roll, om hur klassrumsorganisation och positivt förhållningssätt främjar elevens självständighet och vilja att lära. Kiwimetoden är förankrad i Vygotskijs teorier. Kiwimetoden är en bok för lärare i alla årskurser att hämta undervisarglädje ur."


Johanesson Vasberg, Agneta (2001). Lyckas med läsningen. Läs och skrivinlärning i Nya Zeeland. Bonniers.

"Den nyzeeländska skolan har väckt stor uppmärksamhet runt om i världen, inte minst i Sverige. Det är ofta läs- och skrivundervisningen, med tonvikt på läsglädjen, elevernas möten med texter av många olika slag och den positiva tonen mellan lärare och elever som lyfts fram."

 

Läsprojekt. Inspirationsbok för förskola, skola och bibliotek (2007). BTJ Förlag

"Mängder av fyndiga, roliga, spännande och inspirerande projekt som syftar till att väcka barns och ungdomars läslust och göra dem till goda läsare genomförs runtom i Sverige – idéerna och uppslagen sprudlar på skolor och bibliotek.

 

I den här boken presenteras 35 läsprojekt för barn och ungdomar i alla åldrar – från nyfödda bebisar till tjugoåriga killar – men också projekt som involverar lärare, förskollärare och föräldrar.

Här finns projekt om världens barnböcker, högläsningsprojekt med små och stora barn, berättarprojekt för olika åldrar, projekt om konst och läsande, om film och läsande, bilderboksprojekt och rim och rams-projekt, projekt i särskolan, projekt som vänder sig till barn med läs- och skrivsvårigheter och projekt riktade mot barn och ungdomar med svenska som andraspråk m.m."


Mellon, Nancy (2009). Berätta med barn. BTJ Förlag.

"Muntligt berättande, även kallat Storytelling, har fått en renässans och många berättarfestivaler och -rörelser sprids över världen. Nancy Mellon, författare, lärare och terapeut är en förgrundsgestalt i USA med det hon kallar Healing Story, ungefär läkande berättande. I boken ges en metodisk genomgång, med många exempel, på hur man som förälder, mor- eller farförälder, lärare eller liknande kan utveckla sin förmåga att berätta med (inte för!) barn."


Norberg, Inger, red. (2003). Läslust och lättläst : att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. BTJ Förlag.

"Den här boken vänder sig främst till pedagoger för skolår 4-9 och de praktiskt inriktade gymnasieprogrammen. För att poängtera vikten av tidigt språkarbete inleds boken med två kapitel som visar de yngre barnens läsutveckling och hur man förebygger läs- och skrivsvårigheter under de första åren. Boken ger svar på hur man hjälper elever att hitta sin läslust, vilken lektyr som flickor efterfrågar och vilka böcker som går hem hos pojkar. En modell för läs- och skrivprocessarbete utifrån ungdomsromaner presenteras. Läraren uppmanas att ge högläsningen en framskjuten roll i undervisningen och att stimulera eleverna till reflekterande läsning. Här ges även konkreta exempel på litteraturarbete i svenska som andraspråk."

Norberg, Inger (2001). Möte med ungdomsboken 10-12 år. Liber.

”Möte med ungdomsboken är en bok som handlar om hur man konkret kan utveckla läsarbetet i skolan. Utgångspunkten är populära ungdomsromaner som framför allt vänder sig till elever mellan 10 och 12 år. Inger Norberg ger bland annat konkreta exempel utifrån varje bok på sätt att skapa förförståelse, hur man kan använda kortskrivande, läsdagböcker och loggböcker och hur man kan plocka ut ”starka rader” ur texterna. Några av böckerna som ingår är Hur kunde hon! av Annika Holm, Ja, må han le ... Va? av Per Nilsson, Allis med is av Gunilla Linn Persson samt Johan och Peter av Ewa Wikander.”
 

Norberg, Inger (2000). Möte med ungdomsboken 13-16 år. Liber.

"Inger Norberg ger konkreta exempel utifrån varje bok på hur man kan karaktärisera personer, söka intrigens ledtrådar, använda kortskrivande, läsdagböcker och loggböcker och hur man kan plocka ut 'starka rader' ur texterna. Några av böckerna som ingår är: Janne, min vän av Peter Pohl, Hunden som sprang mot en stjärna av Henning Mankell, Korpens sång av Per Nilsson, Rumble Fish av Susan E. Hinton, Sanne gatubarn av Mecka Lind och En ö i havet av Annika Thor."
 

Nyström, Karna (2010). 100 böcker att läsa innan man blir vuxen. BTJ Förlag.

”Karna Nyström, barnbibliotekarie, litteraturpedagog och föreläsare, berättar om mer än 100 roliga, spännande och tänkvärda böcker i olika genrer som alla barn och ungdomar borde få chansen att upptäcka."


På tal om böcker (2005) BTJ Förlag.

"Att förmedla läsupplevelser till barn och vuxna är en av bibliotekariens viktigaste uppgifter, liksom det är lärarens att gör goda läsare av barn och ungdomar. Och det i särklass effektivaste - och roligaste - sättet att göra det på är att bokprata. I På tal om böcker skriver en lång rad rutinerade och kvalificerade bokpratare om hur man kan gå till väga, här ges massor av råd och tips och formuleras många intressanta tankar kring bokprat. Boken innehåller ett femtontal artiklar som kickar igång bokprat både för vuxna och barn och ger erfarna bokpratare en nytändning och nybörjaren starthjälp."


Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Natur & Kultur.

"Här beskriver Monica Reichenberg hur en medveten undervisning i läsförståelse kan gå till, med utgångspunkt i samtalsmetoden Questioning the Author. Välstrukturerade textsamtal får eleverna att reflektera över vad de läst. Med varandras och lärarens hjälp höjer de sin läsförstålse."


Rhedin, Ulla (2002). Bilderboken. På väg mot en teori. Alfabeta.

"En omistlig bok för alla som sysslar med barn och med barnböcker - och särskilt bilderböcker. Ulla Rhedin är barnbokskritiker och har här valt att belysa bilden i bilderboken och analyserat de speciella förutsättningar som gäller. Vi får också en historisk genomgång av bilderbokens utveckling och en genomgång av marknaden och marknadens krav."

Westlund, Barbro (2013). Att bedöma elevers läsförståelse : En jämförelse mellan svenska och kanadeniska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Natur & Kultur.

"Enligt flera internationella kunskapsmätningar har svenska elevers resultat i läsförståelse sjunkit. Vad beror detta på, och hur kan vi vända trenden? Detta är utgångspunkten för Barbro Westlunds avhandling Att bedöma elevers läsförståelse, där hon intervjuat fem svenska lärare om hur de ser på läsförståelse och bedömning, och jämfört dem med fem lärare i provinsen British Columbia i Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i PIRLS 2006.

 

Westlund visar att lärarnas samtalsmönster (diskurser) i de båda länderna ser mycket olika ut. Skillnaderna finns också i vilket stöd de ger eleverna i läsförståelse, hur bedömningen görs och vilket syfte den har. Ländernas styrdokument hade stort inflytande på lärarnas synsätt, liksom hur de hade tillägnat sig forskning i praktiken. I slutkapitlet diskuteras också den nuvarande läroplanen (Lgr11) och dess betoning på elevers användning av strategier för läsförståelse i alla skolämnen och för elever i alla stadier.

 

Att bedöma elevers läsförståelse vänder sig främst till studenter på lärarutbildningarna, skolledare och alla verksamma lärare som arbetar med eller intresserar sig för läsning och läsförståelse inom skolans sfär."

Om du vill veta mera om Barbro Westlunds avhandling kan du läsa artikeln "Att sluka böcker leder inte till läsförståelse" (Lärarnas nyheter 19.5.2014).


Westlund, Barbro (2012). Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur.

"Att hjälpa eleverna att förstå olika slags texter är en angelägen uppgift – för alla lärare. Lärarens vägledande roll och aktiva undervisning är, redan från förskolan, avgörande för elevernas framtida läsförståelse. Genom att läraren i dialog med eleverna använder ”tänka-högtmetoden” lär sig eleverna att bli aktiva, analytiska och konstruktiva läsare."

 

Wolf, Maryanne (2012). Proust och bläckfisken. Berättelsen och vetenskapen om den läsande hjärnan. Daidalos.

"Det är ett äventyr att kunna läsa. Att när som helst kunna kliva över tröskeln till en annan värld, där svarta figurer på en vit bakgrund omedelbart, utan att man egentligen förstår hur, översätts till bilder, minnen, känslor och tankar. Men att lära sig att läsa är också, som alla vet, ett riktigt slit och kräver träning och åter träning. För till skillnad från talet har läsningen ingen självklar grundval i vår biologi. Att tala är lika naturligt för oss som att gå på två ben. Men man föds inte till läsare, man blir det – men bara under vissa betingelser. Läsandet är kort sagt en process som i hög grad involverar både kulturella och neurologiska faktorer.

Denna märkliga process står i fokus i kognitionsforskaren och utvecklingspsykologen Maryanne Wolfs bok. Wolf anlägger ett mycket brett perspektiv på vad läsande är. Hon visar hur hjärnan går tillväga för att hantera den utmaning som en samling bokstäver och ord innebär – och hur läsandet i sin tur påverkar hjärnans sätt att arbeta. Men hon belyser också läsning ur ett väldigt konkret pedagogiskt perspektiv och gör oss bland annat uppmärksamma på att sumerernas läsundervisning för femtusen år sedan faktiskt inte skilde sig så mycket från den som pedagogerna förespråkar idag. Och som mor till ett dyslektiskt barn har hon också haft ett personligt intresse av att förstå vad dyslexi är. Dyslektiker har dessutom ofta, betonar hon, en ovanlig förmåga att tänka kreativt."
 

Citaten som presenterar böckerna är hämtade från böckernas bakpärmar och förlagens webbsidor.