Handlingen
Boken handlar om Ivar, som är en rätt så vanlig sexåring. Ibland när mamma är på jobb och pappa har fullt upp med de tre yngre syskonen och inte hinner leka med Ivar försvinner han in bakom gardinen och förvandlas till den riktigt farliga Fladdermuspojken.
Fladdermuspojken hoppar fram ur skuggorna, slår till som en blixt och försvinner igen. Han behöver varken mat eller sömn och hamnar i slagsmål på förskolan, som gestaltas som ett fängelse i hans fantasi. Slutet blir ändå gott när Fladdermuspojken befrias och träffar en flicka som liknar honom själv.
Berättartekniken
Boken har många bottnar och kan användas på vilket skolstadium som helst. Mängden text är liten och också en nybörjarläsare kan ganska enkelt ta sig igenom hela berättelsen, men i bilderna berättas mycket utöver det tryckta ordet. Ett intressant experiment kunde vara att först bara läsa texten högt och diskutera den, för att sedan läsa både text och bild och jämföra upplevelserna. Om man jobbar med äldre elever kan man introducera begreppet ikonotext, d.v.s. den syntes av ord och bilder som en bilderbok består av.
Bildberättandet i Fladdermuspojken bygger på två tydliga modaliteter. Dels har vi Ivars yttre verklighet som illustreras ganska realistiskt i en bred färgskala. Dels får vi se Ivars fantasivärld som visas genom serierutor i blågråa nyanser. Fladdermuspojken själv är däremot aldrig tecknad som en seriefigur, utan är genomgående gestaltad i den mer realistiska stilen. Här finns fina möjligheter att låta eleverna utforska hur glidningen mellan verklighet och fantasi ser ut på de olika uppslagen.
Seriegenrens möjligheter
Den som vill leka med språket och fundera på språkljud kan läsa boken med fokus på ljudeffekterna i serierutorna. Hur låter DZIII, CRAKASH, THWOK eller KA-BLAM när man läser högt? Eleverna kan rita serierutor med fartfyllda händelser och hitta på egna ljudeffekter till dem, eller gestalta händelser genom att göra statyer med sina kroppar och testa hurdana ljudeffekter som skulle passa. Eller varför inte skriva dadaistiska dikter inspirerade av seriernas ljudeffekter?
Fladdermuspojken kan naturligtvis med fördel studeras i relation till de klassiska seriealbumens superhjältar. På första uppslaget ser man också hur Ivar (där han hänger upp och ner i fåtöljen som en fladdermus) har läst serietidningar. Och vilka intertextuella kopplingar till exempelvis serier, filmer, spel, tv-program och andra barnböcker kan eleverna göra?
Tematiken
Bilderboken Fladdermuspojken handlar om de känslor ett barn kan uppleva då de vuxna har alltför mycket att stå i med för att hinna stanna upp och se barnet. Den handlar om det äldre syskonets svartsjuka gentemot de yngre som tar så mycket tid och uppmärksamhet och om längtan efter att ha en jämnårig vän som är precis som man själv. Och så handlar den också om de underbara stunderna då barnen och de vuxna faktiskt leker tillsammans.
Här finns många inkörsportar till diskussioner med eleverna: Varför förvandlar Ivar sig till Fladdermuspojken? Hur ser människorna kring Ivar ut när de gestaltas i hans fantasivärld? Hur beter sig Fladdermuspojken i olika situationer och vilka känslor kan man tänka sig att ligger bakom beteendet? Hur kan man se att Ivar fantiserar om att ha en kompis som är som han? (Tips: Sök efter fladdermusflickan i serierutorna.) Vad symboliserar det långörade gosedjuret som finns med på flera uppslag i de båda modaliteterna? Vad är det som får honom och flickan att ta av sig fladdermuskostymerna på slutet? Vad upptäcker man om man jämför det första och det sista uppslaget i boken?
Genus
Könsroller kan också vara ett intressant motiv att fundera på när man läser Fladdermuspojken. Hur gestaltas de vuxna männen i berättelsen? Titta också på Ivars småsyskon tvillingarna genom hela berättelsen och fundera på hur man uppfattar dem ur ett genusperspektiv.