I dag, när vi sitter med valresultatet på hand, är det intressant att se på vad Ibrahim Baylan från de vinnande Socialdemokraterna har svarat på redaktionens frågor.
Baylan konstaterar att läsförmågan är grundläggande för nästan alla ämnen i skolan och föreslår därför att man fokuserar på läs- och skrivfärdigheter för att höja kunskapsresultaten. Socialdemokraterna vill införa ett nytt mål i grundskolan, nämligen att alla elever ska kunna läsa och förstå enklare texter senast i åk 1. Baylan säger också att läsning måste prioriteras redan i förskolan. (Observera att man i Sverige med ordet förskola avser det vi Finland kallar dagvård.) Allt fler lärare ska ges möjlighet till kompetensutveckling inom läs- och skrivutveckling.
På frågan om det bör införas en skönlitterär kanon i skolorna ger Baylan inget svar, utan väljer att lyfta fram varje barns rätt till nära tillgång till skönlitteratur och poängterar att hälften av eleverna i Sverige går i skolor där man inte har bemannade skolbibliotek, trots att det finns ett lagkrav på det.
I en kommentar till partiernas svar på frågorna i samma nummer av Svenskläraren konstaterar Barbro Westlund och Inger Lindberg från Stockholms universitet bl.a. att betydelsen av lärarens kompetens när det gäller undervisning i effektiv läsinlärning har massivt stöd i aktuell forskning. Det samma gäller de tidiga skolårens betydelse i sammanhanget. Westlund och Lindberg konstaterar dock att inget av de svenska partierna lyft upp hur viktigt det är med explict undervisning i läsförståelse under den fortsatta skolgången när eleverna går från att lära sig läsa till att bättre förstå det de läser, vilket enligt forskningen sker i 9-10-årsåldern.