I måndags var jag i Nykarleby för att föreläsa för lärare om läsning. Det var kommunens skolspråksgrupp som hade bjudit in mig och under mitt korta besök hann jag lära mig en hel del om hur effektivt man kan stödja elevernas skolspråk och främja läsandet genom att bygga upp en strategi för hela kommunen.
I Nykarleby deltar samtliga skolor, lärare och bibliotek i arbetet. Målet är att åtminstone en person från varje enhet ska vara med när man ordnar träffar med idéutbyte, gästföreläsningar eller läroplansdiskussioner. På Skolspråksbloggen delar man med sig av boktips och lyckade uppgifter och projekt. Alla elever har också fått egna läsdagböcker, som följer med dem från årskurs till årskurs. Modersmålslärarna på högstadiet berättade om hur värdefullt det är att få veta vilka läsupplevelser eleverna har med sig i bagaget när de kommer till en ny skola. Satsningen inleddes hösten 2013 och redan nu syns de positiva resultaten. Lånesiffrorna på barn- och ungdomsböcker har till exempel skjutit i höjden.
Och det finns andra liknande koncept på olika håll i Svenskfinland. I Vanda finns en modell där man bland pedagogerna i alla svenskspråkiga daghem och skolor väljer språk- och läsombud som har huvudansvaret för att språkstimulering i olika former kontinuerligt uppmärksammas i enheternas dagliga verksamhet. De ska ha kännedom om språkstärkande material och får också fortbildning i hur arbetet konkret kan genomföras. Kommunen ersätter vikariekostnader och skapar möjligheter för att språk- och läsombuden ska kunna träffas i sin egen kommunala grupp och t.ex. arrangera fortbildning för den övriga personalen. ”Fostran och bildning i Vanda, på svenska, i positiv anda” känns faktiskt som en lyckad slogan när man tar del av material kring Vandamodellen och pratar med de pedagoger som fungerar som ombud.
Ännu ett liknande exempel värt att nämna är projektet Läsning och skolspråk som pågår i Borgå, Sibbo och Lovisa. Det är i första hand riktat till alla lärare i regionens svenskspråkiga skolor (åk 1-9) och via undervisningen till alla elever. Man vill dela fungerande modeller för att väcka elevernas läslust, lyfta fram metoder för undervisning i läsförståelse samt presentera modeller för språkinriktad undervisning. För lärarna erbjuds fortbildning, möjlighet till studiecirklar, benchmarking och studiebesök samt en nätbaserad metodbricka med praktiska tips, länkar och material. Utmärkande för den här satsningen är att man samarbetar med många aktörer, som t.ex. Kunnig-nätverket, utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia, det nationella programmet Läslust och biblioteken.
Att bygga upp en sådan här gemensam och stadieövergripande strategi tycks vara en effektiv metod för att stödja skolspråket och läsandet bland alla barn och unga i en kommun. Dels handlar det om att värna om den viktiga kontinuiteten i språk- och läsutvecklingen, som tyvärr ofta brister vid olika tidspunker på den enskilda elevens skolstig. Dels handlar det om att se till att pedagogerna hela tiden får nya idéer, metoder och material för att utveckla undervisningen. Dessutom sänder man signaler åt många olika håll om hur viktigt det är att barnen och ungdomarna får tillräcklig språkstimulans och utvecklas till goda läsare.
Att göra som de ovannämnda kommunerna behöver inte kosta särskilt mycket. Det handlar mest om att hitta intresserade personer som kan koordinera verksamheten och hitta lämpliga kanaler för att sprida information och material. Kommuner som ännu inte har någon motsvarande strategi kunde gärna bekanta sig med det man gör i Nykarleby, Vanda, Borgå, Sibbo och Lovisa. För alla barn och unga i Svenskfinland borde få språk- och läsfrämjande undervisning som bygger på ett långsikitgt och mångsidigt pedagogiskt tänkande.