Äventyrsböcker för små

Sannas val: 

Ny favorit: Monster, spöken och kanelbullar av Alexander Jansson 

Alexander Jansson har tidigare illustrerat många bilderböcker men detta är den första han också skrivit. I år fick han Elsa Beskow-plaketten för boken Tassemarker.

I den här boken träffar vi barnen Ebba och August som ska äta kanelbullar på en picknick men bullarna försvinner... De bestämmer sig för att leta efter bullarna och kommer till ett konstigt hus där det bor monster. Monstren är lite lustiga och treåringen tyckte det var ganska kathartiskt att se monster som hen så fruktar som något lite tassigt. Boken innehåller även en sida att själv veckla ut för att få en riktigt stor överraskning och med den också bokens och mysteriets lösning… Bilderna är jättespännande fotokollage och grafik.

Gammal favorit: Nagu-Nalle av Henrika Andersson och Christel Rönns

Denhär boken är inte en så väldigt gammal favorit. Nagu-nalle träffade jag första gången 2016 under inspelningarna av Estrids Bokklubb där han var med Henrika som skrivit berättelserna om honom. Jag gillade att han togs på allvar fast han bara är en mjukis. Och det kommer också fram i texten. Han är med om hisnande äventyr, berättade ur hans eget jag-perspektiv. Det finns fyra böcker om honom och detta är den nyaste. Där hamnar hans människa Edi på sjukhus och Nagu-nalle är självklart med och barnsjukhusets korridorer är ju som bäddat för äventyr för en liten mjukis. Han träffar många och jag tänker att boken kan passa som högläsningsbok även inom småbarnspedagogiken. Och det märks att Henrika och Nagu-nalle faktiskt känner varann på riktigt.

Svart häst: Grävlings resa av Cecilia Heikkilä

Jag fascinerades av att någon annan också gjort en bok om en grävling på äventyr och måste ju läsa den direkt. Tänk om det var samma berättelse som min och Cara Knuutinens. Men det visade sig  vara en alldeles annan. För världen (iaf fantasivärlden) är full av grävlingar som hamnar ut för äventyr av alla de slag. Denna handlar om en gammal grävling med en vildare ungdom än hur hans liv nu ser ut. Han bor ensam på en ö tills han träffar ett litet djur som han försöker bli av dem för att det är så rörigt. Men sen kommer en våg och för iväg hans båt som han måste rädda. De åker ut på havet, grävlingen och det lilla djuret och snart är de fler ombord. Men kommer de hem igen? Och vad är hem? Bilderna är helt härliga och vi stannade på varje uppslag och funderade vidare med treåringen.

Amandas val:

Gammal favorit: Mamman och den vilda bebin av Barbro Lindgren och Eva Eriksson

Jag utgår nästan från att den här boken inte behöver någon närmare presentation, men det kan kanske behövas en liten påminnelse om att den fortfarande finns och att den fortfarande är fantastisk. ”Mamman och den vilda bebin” av Barbro Lindgren och Eva Eriksson skildrar med festligt rim och mycket kärlek en bebis som är mera vild än tam och en mamma som nog är ganska trött. 

Vi får här lära känna den vilda bebisen som på sina äventyr spolar ner sig själv i toaletten, klättrar upp i taklampan och drar ner den på köpet och som träffar en varg i skogen. Vi får skratta åt hur vilt och härligt det kan bli och vi får inspireras av mammans oerhörda tålamod och lika oerhörda kärlek. För den som vill läsa mer om den vilda bebis och den milda mamman finns också böckerna Den vilda bebiresan och Vilda bebin får en hund. 

Svart häst: Olli och Mo av Eva Lindström 

Olli och Mo ska åka på utflykt. Olli vill inte, men det blir som Mo vill i alla fall. De har inte riktigt koll på det här med utflykt och ganska tidigt frågar Mo var de egentligen är. ”Vi är snart i utkanten av sidan tre” säger Olli, som sitter med kartboken i handen. De tar en fika på ett café, men har inga pengar. Så då får de diska minst sjuttio olika saker. Sedan ska de åka hem, men då åker de vilse. Var är vi? frågar Mo igen. ”Här nånstans” är svaret och då får vi se en bild som verkligen inte säger någonting om var de egentligen är. Den här utflykten har blivit ett rätt hisnande äventyr. 

Jag tycker väldigt mycket om Eva Lindströms böcker. De är så härligt märkliga. De ger oss alltid fler frågor än svar och vi är märkligt okej med det. Det känns tryggt ändå fast det känns helt galet. Perfekta böcker att diskutera och samtala vidare kring, för här vet nog ingen riktigt säkert vad som händer - varken barn eller vuxen. Det är precis som det ska vara. 

Ny favorit: Vi måste till jobbet av Pija Lindenbaum 

Pija Lindenbaum ÄR en av mina återkommande favoriter och jag ska anstränga mig för att inte prata om hennes böcker varje vecka, men också den här veckan bara måste jag få göra det. 

Hennes nyaste bok heter ”Vi måste till jobbet” och den visar vilket häftigt äventyr varje liten lek egentligen är, den visar att det egentligen inte finns några små lekar. Tre barn ska göra sin arbetsdag som doktor. Det är tvära kast. ”Den här människan behöver opereras. Så, nu blev den frisk!” Men vad ska man göra med blodet då? Det ger de till vargarna som verkar bo i ett rum på sjukhuset där de står och väntar på hinkar med blod från operationssalen. En annan har brutit sönder varje ben i hela kroppen och blir helt ingipsad. Sedan orkar barnen inte jobba mer utan åker och handlar så mycket marshmallows man bara kan och sedan har de utflykt i skogen men då kommer häxan. 

Just så här är det att leka en riktigt bra lek. Det går snabbt, det är tvära kast och precis vad som helst kan hända nästa sekund. Man fattar hur bra det är att leka för utvecklingen, hjärnan får verkligen jobba för att hänga med i svängarna. Den här boken passar små läsare, den innehåller ganska lite text och bilderna erbjuder massor att fundera på. Detaljer från lekrummet där allt börjar dyker upp på sjukhuset, i butiken och i skogen och sedan landar vi hemma igen. Ett fullskaligt äventyr, en fullskalig hyllning till leken som det största äventyret av alla äventyr.

Ny favorit: Gropen av Emma AdBåge

“Gropen ligger bakom gymnastiksalen. Någon tog bort en massa grus där förr i tiden, nu växer det sly och stubbar och man kan vara där och leka. Hur länge som helst, hur roliga lekar som helst.”

Ibland behövs inte mer än en grop för att de stora härliga äventyren skall ta fart. Vid Gropen ryms alla barnen och leka, och Gropen kan faktiskt bli vad som helst - en koja, en hinderbana att ta sig igenom, ett eldstup eller boplats för en rådjursfamilj. 

Ett oväntat äventyr behöver ibland bara just det - en plats med granklykor och pinnar, med sand och blanka rötter att hålla fast sig i. Det är bara det att de vuxna tycker Gropen är farlig. Nej, inte bara farlig - de vuxna hatar Gropen! 

Gropen är en festlig bilderbok där vad som helst kan hända, precis som i Gropen! Men hur skall det gå för barnen när de vuxna sätter stopp för deras lekar? 

Gammal favorit: Allra käraste syster av Astrid Lindgren och Hans Arnold

Vissa böcker från barndomen stannar kvar. Äventyret blev en värld att återkoppla till då  jag behövde tröst och en väg in i fantasin. “Allra käraste syster” är och var just en sådan bok där jag kunde försvinna in i Hans Arnolds magiska bildvärld och leva med i Astrid Lindgrens lyckliga och sorgliga berättelse. Det är bara att slå upp boken och slungas tillbaka till hur det var att ha en hemlig tvillingsyster på andra sidan. 

Barbro, jagberättaren är här och nu medan Ylva-li som bor i landet under Salikon, rosenbusken. I Ylva-lis värld har flickorna varsin pudel och varsin häst, i vild fart galopperar de genom Hemska skogen tills de når ängen med de Snälla som bjuder på kakor. Här sjunger blommorna och bäcken nynnar en vacker melodi tills Ylva-li säger “Allrakäraste Syster, ett måste du veta!” Men Barbro vill inte höra, vill inte veta. 

En bilderbok för lite äldre barn som redan orkar lyssna på sagor. Ett äventyr som stannar kvar.     

Svart häst: Till Vildingarnas land av Maurice Sendak

Max vilda äventyr börjar på en kväll då han blir utan kvällsmat och klär på sig vargdräkten. Väggarna i hans rum växer till en skog tills Max når havet där båten väntar. Ett helt år bor Max med Vildingarna. De ryter och gnisslar med tänderna, visar klorna, men Max är inte rädd. Han blir kung över alla Vildingar tills han tröttnar och längtar tillbaka hem.

Men hur det slutar, det får du själv ta reda på.